Jag är så arg på mig själv och mina dumma infall, idéer och förutfattade meningar.
Det börjar gå upp för mig mer och mer för varje dag exakt vad jag har förlorat eller gått miste om pga min egen dumhet och vägran att inse hur det egentligen låg till.
Det kanske hade slutat illa ändå, det kanske är för allas bästa, det får jag väl aldrig veta, men just nu hade jag gjort vad som helst för att kunna gå tillbaka nästan 2 år i tiden och ta tillbaka det jag sa, eller skrev rättare sagt.
Jag ångrar mig så mycket otroligt mycket och jag kan inte förstå hur jag ens kunnat säga ett enda ord som på minsta sätt kunnat tänkas sårat dig.
Spelar det ens någon roll nu ? Är det för sent ? Är vi färdiga med varann ändå ?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggintresserade
Bloggarkiv
-
▼
2010
(118)
-
▼
januari
(12)
- Vinter-depp
- Jag har helt tappat lusten att skriva, har egentli...
- I gotta check into rehabcause Baby you're my disea...
- Borde ha lyssnat..
- Du är saknad
- Jeg er veldig stolt av meg selv at jeg forstår alt...
- Hur kunde jag ?
- Dilemma
- Jag tycker extremt illa om att behöva "censurera" ...
- Oj det här kan bli bra..
- THIS TOO SHALL PASS
- LYCKA !
-
▼
januari
(12)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar