Jag tror, nej jag inser, att jag måste bespara mina stackars kompisar något av mitt extremt enformiga tjat de senaste månaderna så jag skriver av mig istället.
Om någon av misstag förvillat sig in här och faktist läser det jag skriver så beklagar jag innehållet. Fortsätt inte läs.
Googla vidare, gör nåt vettigt.
Eller skyll er själva.
En stor del av min tid just nu tillbringar jag med att dagdrömma och minnas.
Jag är rätt sentimental som person, lite fast i det förflutna ibland också.
Det finns en massa små saker, detaljer, saker, ord, bilder och händelser som jag tycker särskilt mycket om och som jag har mer eller mindre på repeat på sistone.
Din blick och dina ögon när du var full och stod och höll mig sällskap på jobbet.
Du stirrade mig helt ogenerat i ögonen alldeles för länge och jag blev generad och visste knappt vart jag skulle ta vägen. Jag minns så tydligt nyansen på dina stora blåa ögon och hur dina pupiller blev om möjligt ännu större när du tittade på mig.
Många gånger sa du till mig, nej beordrade mig, att titta på dig, jag fick inte vika undan blicken och så granskade du mitt ansikte, tog det i dina händer..
jag minns i detalj formen på dina läppar, din haka med några skäggstrån du missat och din hy som är så mjuk att jag aldrig vill sluta ta på dig.
Jag kommer ihåg första gången vi kysstes, det var sen natt, tidig morgon och vi hade båda jobbat. Det var nästan helt ljust ute, vår eller tidig sommar och det var lite småkyligt. Vi stod och kramades på en gata, du var så varm och jag kände mig så liten och trygg i dina armar. Jag stod och lite förstrött smekte ditt bröst med fingertopparna i din uppknäppta jeansskjorta..Du böjde dig ner och lutade din panna mot min och så stod vi så, tätt ihop..tillslut tog du min haka i din hand och böjde upp mitt ansikte mot ditt och långsamt långsamt möttes våra läppar.
På vägen hem när jag satt på spårvagnen fick jag ett sms där det stod:
"Du har de mjukaste läppar jag någonsin känt"
Jag kommer ihåg när jag var hos dig i Oslo och vi hade legat och tittat på en minst sagt konstig film och jag lite skämsamt sa något om att jag inte trodde du kunde hålla fast mig om jag verkligen ville loss. En indirekt utmaning.
Innan jag knappt hann reagera hade du lyft upp mig, kastat runt mig som en vante och vräkt ner mig på sängen och låst mig som i ett skruvstäd i dina armar, jag minns känslan av åtrå blandad med en aning rädsla och samtidigt faschination över din styrka och min egen maktlöshet.
En av mina absoluta favoriter är när jag kom hem till dig på en liten efterfest med två "andra" par. Du öppnade dörren och nästan handbegripligt lyfte in mig, lät mig inte ens klä av mig ytterkläderna själv utan började sakta knäppa upp knapparna i min kappa och föste bestämt undan mina händer när jag försökte hjälpa till.
De andra i lägenheten ropade att vi skulle komma in till dem men du blockerade både dem och mig med din kropp och fortsatte klä av mig. När ytterkläderna var av tog du varmsamt mitt ansikte i båda dina händer och höll mig så i flera minuter och bara tittade mig i ögonen, sen stod vi och kysstes i hallen i 10 minuter till de andras skratt och retfulla kommentarer inifrån vardagsrummet.
Lite senare under kvällen när jag satt i soffan och pratade med en av tjejerna så kom du in i rummet bakom mig och säger: "Nu får ni andra blunda" och så böjer du upp mitt huvud bakåt och kysser mig bakifrån så passionerat att jag nästan tappar andan.
Jag kommer ihåg dagen innan jag åkte till Italien och jag "bara skulle komma förbi en halvtimme och säga hejdå" och det slutade med att vi satt och pratade i 5 timmar.
Efter några timmar kom ämnet in på sex och stämningen blev så laddad i rummet att den nästan gick att ta på. Vi var så generade båda två att vi knappt vågade titta på varandra när ämnet kom in på oss två. Min puls rusade och jag andades väl inte helt lugnt kanske när du berättade vad du skulle kunnat göra med mig.
Men jag var upptagen och du hade gjort klart att du inte tänkte röra mig, det var jag som fick ta initiativet. Jag ville så gärna att du skulle röra mig, kyssa mig, smeka mig, ta på mig, vad som helst men du höll ditt ord.
Jag frågade om man kunde få en hejdå-kyss iallafall och du tog tag i min hand och viskade; Kom hit..och drog mig till dig. Jag har nog aldrig velat kyssa någon så mycket som jag ville då och känslan när våra läppar möttes var helt otrolig.
Vi hånglade som två fjortonåringar i soffan tills jag insåg att om jag inte tar mig härifrån nu så skulle vi haft sex inom trettio sekunder, och jag var tvungen att gå för jag hade ett plan att passa några timmar senare.
Jag ställde mig upp och gjorde mig klar att gå, du kom emot mig, tog mitt ansikte i dina händer, och smekte mina läppar med dina. Jag försökte kyssa dig, men du log retfullt och tog ett ännu hårdare tag om mitt huvud så jag inte kundre röra mig en millimeter och fortsatte tortera mig med dina mjuka läppar och din tunga.
När du väl släppte hoppade jag nästan på dig och du skrattade åt min iver.
Jag minns när var hemma hos dig nyårsnatten, vi låg i din säng och hade just haft sex med varandra första gången, trots att jag lovat mig själv att det inte skulle varit på det sättet, vi hade jobbat hela natten och var trötta och du var småfull.
Men det var en så mysig, trött stämning, du drog mig tätt intill dig, jag låg på din arm och du tog min hand i din, flätade ihop fingrarna.
Jag gillade känslan av hur stor din hand var och återigen hur liten och trygg jag kände mig.
Jag somnade på din arm. När jag vaknade låg jag och tittade på dig när du sov.
På ditt vackra ansikte och hur du såg så mjuk och mild ut när du sov.
Den stora, självsäkra, kaxiga killen såg plötsligt så mjuk och nästan sårbar ut.
Jag minns att jag tänkte; Vad han är vacker, är det verkligen sant att en sån kille vill träffa mig ?
Men det var det, nu kanske jag aldrig mer får se dig. Du flyttar och säger att du aldrig mer vill komma tillbaka. Jag hoppas du har fel. Jag hoppas däremot att du har rätt när du för några månader sen sa:
Det känns som vi inte är färdiga med varandra.
Är det så ? Jag vill så gärna tro det men just nu känns det fullkomligt omöjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar