Pojkvänsmaterial

Vad innebär det egentligen ? Vad är det som gör att vissa personer man tycker om ser man som potentiell pojkvän, medans andra omedelbart förpassas till "endast för fysiskt bruk" eller helt enkelt bara kompis (såna utan ett K framför..) ?
Vi måste ju ha någon slags kritier mer eller mindre omedvetet inom oss,
en checklista vi helt enkelt bockar av önskvärda kvaliteter efter.
Attraktiv, check ! Smart, check ! Ambitiös....? Inte det ? Nästa !
Checklistorna ser med all säkerhet extremt olika ut från person till person, jag känner tjejer som uppenbarligen måste ha med "masochistiskt svin" på sina listor eftersom de gång på gång blir ihop med just sådana.

OM jag hade haft möjligheten att designa den perfekta pojkvännen så skulle han vara;
Lång och smärt, absolut inte biffig eller otränad utan smalt fit helt enkelt.
Rolig, en riktigt kul typ med sinne för sarkasm och skruvad humor.
Snygg men utan att inse det själv, killar som är medvetna om sitt fördelaktiga yttre är totalt ointressanta.
Maskulina drag i ett sött ansikte, alltså mycket kindben och haka till vackra ögon och fina läppar.
Mångfaceterad; typ syssla med 5 olika sorters sporter, behärska flera olika instrument eller tala 7 språk flytande.
Naturlig, vem vill ha en pojkvän som lägger mer tid framför spegeln än en själv ? Dessutom är ett halvlångt, rufsigt hår som ger intryck av att han just gått ur sängen det sexigaste som finns.
Ögon att dö för, ett sug i blicken som får en att go bananas av åtrå med en enda blick, för att sedan se rakt in i ens själ i nästa.
Introvert, ointresserad av att vara i centrum och lite av en enstöring nästan..
Men jag är inte kräsen, jag kan nöja mig med killen här nedan ! :-P

Vägskäl

Alltför ofta på sistone funderar jag över mina val i livet och försöker föreställa mig hur en eller flera alternativa framtider skulle se ut, väger de mot varandra och försöker komma underfund med vad jag egentligen vill. Jag känner mig själv och jag ändrar åsikt snabbt tyvärr, jag är även alltför bra på att inbilla mig att jag vill något för att kort därefter sedan inse att så ej var fallet.
Därför tänker jag över större beslut noga och länge innan jag väl agerar och väger för och nackdelar mot varandra
En del större beslut man tar som involverar andra människor går ju tyvärr bara att göra en gång, är det gjort så är det gjort. Säger man för mycket går det aldrig att vrida klockan tillbaka för minnet av orden finns kvar även om man sedan säger att man ångrat sig, att man inte menade det man sa.
Det känns som om jag står vid ett vägskäl i mitt liv just nu, där jag antingen satsar fullt ut på den väg jag valt eller vänder om fullständigt för att aldrig mer se tillbaka.
Svårt, så svårt..

Hur mår vi idag då ?

Ibland får man såna där underliga funderingar att man börjar tvivla på sitt eget mentala tillstånd, inte på fyllan alltså, utan i helt nyktert sansat tillstånd.
En sådan kom till mig häromdagen, nämligen;
Jag har gjort den kanske inte helt normala kopplingen mellan housemusik och sex.
Ja alltså inte så enkelt som att man går ut, festar till just ovannämnda musik och därefter av en händelse har sex. Inte heller att vissa låtar har texter som anspelar på, eller går rakt på ämnet. Nej nej, här ska ni får höra, alltså:
Takten, rytmen, basen, kalla det vad ni vill, i vissa houselåtar mer än andra påminner i alla fall mig och min möjligen störda hjärna om en helt annan typ av rytm, med hastigheten hos någon med snabb, alltså möjligen upphetsad puls, den byggs sedan upp, snabbare och snabbare under låten för att leda till någonslags..ja klimax helt enkelt. Ofta flera gånger under samma låt.
Är det bara jag som gör kopplingen ?
Axwell har två bra exempel på detta:

http://www.youtube.com/watch?v=-fXbwARrmq4
http://www.youtube.com/watch?v=jz7IKh13ka8

Även Deadmau5 i Not exactly som är en en enda lång juck-orgie :
http://www.youtube.com/watch?v=YTcopp-mpmo&feature=fvst

Appropå grannar..

De finns de som har det värre tydligen.
(Den fantastiska lappen kommer från www.argalappen.se)

Creepy neighbours..

Jag har just flyttat till Milano, till en mysig liten lägenhet på en innergård, där husen har två våningar, jag är tyvärr en av de stackare som hamnat på markplan.

Stackare därför att jag insåg inte att detta skulle bli ett problem men kombinationen med översociala italienska grannar som tycks ligga i bakhåll och lurpassa så fort jag sätter foten utanför dörren gör mitt liv surt just nu.

De ringer på dörren, knackar på rutan och ställer sig och försöker kika genom fönstret om man är där eller inte på alla möjliga och omöjliga tider. Klockan halv 8 på morgonen när jag sover, mitt i middagen, när jag står i duschen, klockan halv 1 på natten när jag definitivt inte förväntar mig det och skrämmer kort sagt slag på mig varenda gång, jag kommer sluta som en paranoid eremit om detta fortsätter. Privacy någon ? Nähäpp tänkte väl det.

Kyssar och att kyssas

Jag fullkomligt älskar kyssar och att kyssas, det är bättre än det bästa sexet och en riktigt bra kyss kan få mig knäsvag på ett ögonblick medans en dålig kyss kan göra att jag fullkomligt tappar allt intresse för någon jag fram tills dess varit intresserad av.

Känslan när allt annat försvinner ur ens medvetande och det pirrar och nästan "surrar" i hela kroppen, när det känns som om armar och ben blir tunga, magen knyter sig av åtrå, man är hög och full på samma gång och berusningen får kroppen att bli helt viljelös till det egna begäret...det finns inget som slår det !

Who needs drugs when there are kisses ?

80-talet

Ibland önskar jag att jag levde på 80-talet.
Kläderna, musiken, allt känns töntigt coolt på nåt svårdefinierbart sätt.
Smink och frisyrer kanske lämnade en del övrigt att önska men man kan ju inte få allt.
Just nu lyssnar jag som besatt på denna underbara låt och skulle ha velat stå där i publiken med ljus denim, pudelfrissa och dreggla över sångarens byxor som ger ordet tight en helt ny mening.
http://www.youtube.com/watch?v=barLaHrtvoM