My thoughts are free to go anywhere, but it's surprising how often they head in your direction

Why not ?

Inatt jobbade min darling med mig,
dessvärre var det så mycket att göra att vi i princip inte hann prata alls.
Var lite nere över det men vi är där för att jobba så jag kan ju knappast klaga över att vi inte hinner umgås på arbetstid.
Sen när jag slutat så sprang jag direkt mot damernas,
precis vid trappan dit så stod favvon och när jag sprang förbi så tog han tag i min arm och bara " - Hejdå ?" För han trodde förmodligen jag tänkte sticka hem.
Jag svarade kort:
"Kommer strax" och sprang vidare. Tänkte att det är bra att vara aningen otillgänglig ibland också. När jag kom ner igen stod han inte kvar, och jag ville inte heller leta efter honom. Om han vill prata med mig får han komma till mig,
det känns som om det mest är jag som jagar honom oftast.

Sagt och gjort så ställde jag mig utanför garderoben och väntade på att mina kollegor skulle bli färdiga. Efter en liten stund så dök min darling upp i vimlet,
han såg mig, log och zick-zackade sig igenom folkmassan som stod och trängdes för att få ut sina jackor och kom fram till mig.

Jag stod lutad med ryggen mot väggen och han ställde sig precis precis bredvid,
så nära att vi nuddade varandra. Hjärtat skenade på mig och jag hade svårt att koncentrera mig på vad han sa nästan. Så nära brukar han inte vara.
Men som vanligt så tog det en halv sekund så började vi skratta och skoja som vi alltid gör. Pratade om kvällen, knäppa gäster och lite annat.

Det är FÖR lätt med honom ! Och när han står så nära, tittar mig i ögonen med sina stora bruna ögon och ler, skrattar åt allt jag säger och faktist uppenbarligen verkligen vill prata med mig så vill jag säga det rakt ut till honom;

"Det skulle kunna vara så bra, det skulle kunna vara perfekt, så varför inte ??"

I have a smile
Stretched from ear to ear
To see you walking down the road
We meet at the lights
I stare for a while
The world around us disappears

It's just you and me
On my island of hope
Breath between us, could be miles
Let me surround you
My sea to your shore
Let me be the calm you seek

But everytime I'm close to you
There's too much I can't say
And you just walk away...

When you smile, the whole world stops and stares for a while..

Kom just hem från att ha varit och fikat med min darling.
Så underbart att se honom igen, han såg om möjligt ännu finare ut än vanligt.

Det var lite komiskt för när vi kom in på cafét så jobbade en av hans vaktkollegor där, han såg lite förvånad ut över att se oss ihop.
När vi står och pratar med honom så kommer vaktchefen in ! Vad är oddsen för det undrar jag. Hon såg minst sagt förvånad ut hon med, så sen stod vi ett tag och pratade alla fyra, innan jag och sötnosen smet iväg och satte oss för oss själva.

Precis som vanligt med honom och mig så har vi hur kul som helst. Jag kan svära på att han flörtar med mig vilket mest är extremt frustrerande. Han släppte inte min blick en sekund ens under de två timmarna vi satt där.
Han hade på sig en kortärmad piké och satt ett flertal gånger och flexade armmusklerna genom att långsamt sätta bägge händerna bakom nacken som för att fixa till håret.
Mina ögon drogs automatiskt dit och jag fick lite svårt att koncentrera mig på vad han sa. Sen visade han en ny klocka han hade fått i julklapp och satt och vred och vände på armen när han visade den, helt otroligt vad vältränade under och överarmar han har. Phu !!

Sen när vi skulle gå så var han tydligen bara tvungen att sträcka på sig och grimasera över träningsvärken han tydligen hade i magen eftersom han hade tränat så hårt dagen innan. Känns ungefär lite som att dingla en godispåse framför ett barn..

Jag.behöver.inte.se.det.där !!!

Vi kom in på ämnet ögonfärger och så frågade han mig vilken färg jag tyckte att han hade så att jag fick böja mig fram nära nära och titta honom i ögonen... och så kommenterade han mina,
han frågar alla möjliga saker, tex vad mina föräldrar gör, hur de ser ut, hur de är,
känns nästan som man är på anställningintervju men jag tolkar det som något bra.

Han nämnde också hur jobbigt han tyckte det var när han var uppe i Stockholm och att det var så mycket par-grejer, fester och middagar och att han kände sig lite utanför. Jag hade lust att bara skrika:

"Men här har du mig ju !!!!!!!!"

If only..

Satt och pratade med världens finaste kollega på facebook i förrgår natt.
Han skickade en massa roliga videoklipp och fick mig att gråta av skratt.
Jag älskar hans humor, den är helt skruvad.

Han kommenterade även att jag lagt ut en bild jag tagit på en mail-konversation mellan mig och en kille som försökte bjuda ut mig och som jag nobbade.

"Jasså ***** (namnet på killen) fick kalla handen ? haha"

Sen pratade och skojade vi lite om det, och en massa annat. Jobb, plugg, väder etc..

Han är alltså inne på min profil och kollar vad jag gör och vem som skriver vad.
Hm...jag gillar detta ! Gör man så med någon man inte bryr sig övht om ?
Han kan ju iofs bara vara nyfiken.. men åh jag gillar verkligen detta !

Självklart kunde jag knappt somna sen, låg vaken i timmar och bara tänkte på honom och kunde inte sluta le.
Föga förvånande drömde jag sen om honom.
Jag drömmer ofta om honom, ovanligt mycket faktist. Den här gången var vi nånstans i Mexico tror jag, han jobbade på en restaurang och jag satt vid ett bord och väntade på att han skulle sluta så vi kunde gå hem ihop. Vi flirtade och skojade och det var så mysigt och kändes så verkligt.
Jag blev inte glad när väckarklockan ringde kan vi ju lugnt säga.

Han har varit i Stockholm och hälsat på sin familj i 2 veckor och kom hem igår,
så vi har inte setts på ett tag. Eventuellt så ska vi fika eller ta ett glas i helgen. Att säga att jag längtar och hoppas är en underdrift.

Fina fina underbaraste D, det skulle kunna vara så bra..

If only you'd run to me
if only you'd come to me
if only you'd relax upon your rules
and dare to be love's fool.